{"id":1160,"date":"2018-08-21T09:06:43","date_gmt":"2018-08-21T06:06:43","guid":{"rendered":"https:\/\/intoconcept.com\/?p=1160"},"modified":"2025-10-17T12:01:12","modified_gmt":"2025-10-17T12:01:12","slug":"rumsakustik-och-decibelnivaer","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/intoconcept.com\/sv\/huoneakustiikka-ja-desibeliarvot\/","title":{"rendered":"Rumsakustik och decibelniv\u00e5er"},"content":{"rendered":"

Vad \u00e4r ljud?<\/strong><\/h3>\n

Kort definierat \u00e4r ljud en vibration som fortplantar sig genom ett medium och som ger upphov till en h\u00f6rselupplevelse. Det \u00e4r en mekanisk v\u00e5gr\u00f6relse som inte fortplantar sig i vakuum, utan alltid beh\u00f6ver ett medium. Mediet kan vara av vilken form som helst, t.ex. gas, v\u00e4tska eller fast \u00e4mne. Ljud som fortplantar sig i luft och v\u00e4tskor \u00e4r en longitudinell v\u00e5gr\u00f6relse. I fasta material kan ljudet ocks\u00e5 f\u00e4rdas som en transversell v\u00e5gr\u00f6relse.<\/p>\n

Ljud kan uppfattas som en taktil k\u00e4nsla, en h\u00f6rself\u00f6rnimmelse eller genom m\u00e4tning.
\nDet m\u00e4nskliga h\u00f6rselomr\u00e5det \u00e4r som b\u00e4st mellan 16 och 20 000 Hz. Ljud under denna gr\u00e4ns kallas infraljud och ljud \u00f6ver denna gr\u00e4ns kallas ultraljud.<\/p>\n

Det m\u00e4nskliga \u00f6rat \u00e4r som k\u00e4nsligast i frekvensomr\u00e5det 20 Hz till 20 kHz, d\u00e4r till exempel m\u00e5nga varnings- och alarmljud f\u00f6rekommer. Detta frekvensomr\u00e5de, som \u00e4r det mest optimala f\u00f6r m\u00e4nniskans h\u00f6rsel, kallas f\u00f6r prek\u00e4nslighetsomr\u00e5det. Genom att betona prek\u00e4nslighetsomr\u00e5det och ta bort distraktioner f\u00f6rb\u00e4ttras talets tydlighet och h\u00f6rseln av \u00f6nskade ljud.<\/p>\n

Akustik i rummet<\/strong><\/h2>\n

Ljudisolering avser konstruktioners f\u00f6rm\u00e5ga att f\u00f6rhindra \u00f6verf\u00f6ring av ljud fr\u00e5n ett utrymme till ett annat eller att f\u00f6rhindra att ljud passerar genom en konstruktion.<\/p>\n

\"Rumsakustik<\/p>\n

Det finns ofta en del problem med rumsakustiken, h\u00e4r \u00e4r de vanligaste:<\/p>\n

    \n
  1. Ljudet f\u00e4rdas fr\u00e5n rum till rum direkt genom v\u00e4ggen<\/li>\n
  2. Ljudledande tak- och golvelement i rummet<\/li>\n
  3. Ventilationskanalerna och f\u00f6nstren i rummet m\u00f6jligg\u00f6r direkt \u00f6verf\u00f6ring av ljud<\/li>\n
  4. Skarvar i v\u00e4ggar och golv g\u00f6r att ljud kan l\u00e4cka fr\u00e5n ett rum till ett annat<\/li>\n<\/ol>\n

    Funktionell och praktisk rumsplanering hj\u00e4lper till att l\u00f6sa problem med rumsakustiken: hur arbetsstationerna ska placeras och vilka akustiska element som ska anv\u00e4ndas.<\/p>\n

    Ljudd\u00e4mpning\/absorption<\/strong><\/h2>\n

    D\u00e4mpning av rumsytor avser f\u00f6rm\u00e5gan hos material i ett rum att absorbera ljudenergi och d\u00e4rmed d\u00e4mpa ljudniv\u00e5n.<\/p>\n

    Absorberande ytor \u00e4r tak, v\u00e4ggar, golv, stoppade m\u00f6bler, gardiner m.m. Ljudv\u00e5gor absorberas ocks\u00e5 av personer som befinner sig i rummet. De viktigaste ytorna som bidrar till d\u00e4mpningen \u00e4r taket och v\u00e4ggarna.<\/p>\n

    Mattor p\u00e5verkar fr\u00e4mst ljudet av fotsteg.<\/p>\n

    Reverberation<\/strong><\/h3>\n

    Efterklang eller eko beskriver det intryck som skapas av ljud i ett rum. N\u00e4r det finns mycket reflekterat ljud i ett rum \u00e4r det ett ekande rum. H\u00e5rda ytor reflekterar ljud och orsakar eko, medan ljudabsorberande material minskar det och g\u00f6r att rummet k\u00e4nns mer behagligt. Rummets form har ocks\u00e5 betydelse f\u00f6r resonansen.<\/p>\n

    Efterklangstid \u00e4r en m\u00e5ttenhet f\u00f6r efterklang och effektiviteten i ljudd\u00e4mpningen. Efterklangstiden \u00e4r den tid det tar f\u00f6r ljudtrycksniv\u00e5n att sjunka till 60 dB.<\/p>\n

    \"Rumsakustik<\/p>\n

    N\u00e4r ljudv\u00e5gor tr\u00e4ffar rummets avgr\u00e4nsningar (tak, golv, v\u00e4ggar) absorberas en del av ljudenergin av materialet, en del passerar genom materialet och en del reflekteras och sprids i rummet enligt figuren ovan.<\/p>\n

    Desibelit<\/strong><\/h3>\n

    Ljudtryck skapas n\u00e4r ljudv\u00e5gor orsakar f\u00f6r\u00e4ndringar i lufttrycket i luften. Det l\u00e4gsta h\u00f6rbara ljudtrycket kallas f\u00f6r h\u00f6rtr\u00f6skeln och det h\u00f6gsta h\u00f6rbara ljudtrycket kallas f\u00f6r sm\u00e4rttr\u00f6skeln.<\/p>\n

    Ljudtryck beskrivs med hj\u00e4lp av en logaritmisk skala, uttryckt i decibel (dB). Den l\u00e4gsta h\u00f6rbara niv\u00e5n \u00e4r 0 dB och den h\u00f6gsta niv\u00e5n \u00e4r ca 120 dB.<\/p>\n

    Ljudd\u00e4mpningsindex Rw<\/strong><\/h1>\n

    Ljudd\u00e4mpningsindex uttrycks i decibel (dB) och kan endast ber\u00e4knas f\u00f6r ett enda material eller en enda komponent, inte t.ex. f\u00f6r ett helt rum. Detta \u00e4r en laboratoriem\u00e4tning, d\u00e4r man anv\u00e4nder information om testrummens relativa storlek, efterklangstiden i mottagarrummet, den k\u00e4nda ljudniv\u00e5n och storleken p\u00e5 teststycket f\u00f6r att ge den mest exakta siffran.<\/p>\n

    Som ett grovt exempel kan man m\u00e4ta ljudd\u00e4mpningsindexet f\u00f6r en d\u00f6rr genom att spela musik via en h\u00f6gtalare i rummet och sedan m\u00e4ta ljudtrycksniv\u00e5n (dB) som kommer in genom d\u00f6rren. N\u00e4r du korrelerar informationen om efterklangstiden, musikens ljudtrycksniv\u00e5 och andra variabler f\u00e5r du en ganska exakt bild av ljudd\u00e4mpningsindexet.<\/p>\n

    Ljudd\u00e4mpningsindex R'w<\/strong><\/h1>\n

    Ljudd\u00e4mpningsindex R'w \u00e4r en f\u00e4ltm\u00e4tning som f\u00f6rs\u00f6ker m\u00e4ta ljudd\u00e4mpningsindexet f\u00f6r ett material i en faktisk, f\u00e4rdig struktur eller ett utrymme (t.ex. v\u00e4ggar mellan tv\u00e5 kontorsrum). Den kan inte ta h\u00e4nsyn till resultaten av alternativa ljud\u00f6verf\u00f6ringsv\u00e4gar (t.ex. ljudl\u00e4ckage vid fogar) och d\u00e4rf\u00f6r ger denna m\u00e4tmetod vanligtvis ett l\u00e4gre resultat \u00e4n det laboratorieber\u00e4knade v\u00e4rdet.<\/p>\n

    Tal\u00f6verf\u00f6ringsindex STI<\/strong><\/h1>\n

    Taluppfattbarhetsindex \u00e4r ett m\u00e5tt p\u00e5 uppfattbarheten av det tal som \u00f6verf\u00f6rs. Det \u00e4r allm\u00e4nt till\u00e4mpligt f\u00f6r att m\u00e4ta inverkan av olika akustiska milj\u00f6er, \u00f6verf\u00f6ringskanaler och st\u00f6rningar.<\/p>\n

    Speech Transfer Index (STI) \u00e4r en metod f\u00f6r att m\u00e4ta taluppfattbarheten. STI m\u00e4ter rummets egenskaper (akustisk utrustning, akustiska paneler, matta etc.) och anger kanalens f\u00f6rm\u00e5ga att \u00f6verf\u00f6ra ljud.<\/p>\n

    Vid utformning av telefonkiosker och andra tysta st\u00f6dutrymmen som konferens- och m\u00f6tesrum \u00e4r det alltid v\u00e4rt att titta p\u00e5 utrymmets tal\u00f6verf\u00f6ringsindex. Detta s\u00e4ger ofta mer om ljudmilj\u00f6n i ett utrymme \u00e4n enskilda ljudd\u00e4mpningsv\u00e4rden (decibel).<\/p>\n

    Vid m\u00e4tning av tal\u00f6verf\u00f6ringsindex i modul\u00e4ra konferensrum och telefonkiosker \u00e4r m\u00e5lv\u00e4rdet \u201dl\u00e5gt\u201d. Ett l\u00e5gt v\u00e4rde inneb\u00e4r att taluppfattbarheten utanf\u00f6r rummet ocks\u00e5 \u00e4r l\u00e5g, vilket inneb\u00e4r att privata samtal och f\u00f6rhandlingar kan f\u00f6ras utan att man beh\u00f6ver oroa sig f\u00f6r att personen utanf\u00f6r rummet ska f\u00f6rst\u00e5 vad som s\u00e4gs.<\/p>\n

    \"Rumsakustik<\/p>\n

    STI-v\u00e4rde = STI-v\u00e4rde<\/strong>
    \nKvalitet enligt IEC 60268-16 = Kvalitet enligt IEC 60268-16 standardskala<\/small>
    \nIntelligens av stavelser i % = Intelligens av stavelser %<\/small>
    \nOrdens begriplighet i % = Ordens begriplighet %<\/small>
    \nMeningarnas begriplighet i % = Meningarnas begriplighet %<\/small><\/p>\n

     <\/p>\n

     <\/p>\n

    K\u00e4llor:<\/p>\n

    https:\/\/www.ecophon.com\/fi\/akustiikkaratkaisut\/akustiikan_tietopankki\/<\/a><\/p>\n

    https:\/\/www.akukon.fi\/fi\/Akustiikka?gclid=CjwKCAjw8O7bBRB0EiwAfbrTh2G6XI_p6QuPp-mPhC0WcDI1s0UbS7azhGb5kt35406UGpYkj-o5bBoCXaIQAvD_BwE<\/a><\/p>\n

    https:\/\/www.kotiakustiikka.fi\/huoneakustiikka.html<\/a><\/p>\n

    https:\/\/fi.wikipedia.org\/wiki\/%C3%84%C3%A4ni<\/a><\/p>\n

    http:\/\/www.cs.tut.fi\/sgn\/arg\/akusem\/akuintro.pdf<\/a><\/p>\n

    http:\/\/www2.siba.fi\/akustiikka\/index.php?id=8&la=fi<\/a><\/p>\n

    Kylli\u00e4inen, M. och Hongisto, V. (2007). Akustisk utformning av byggnader<\/em>. Helsingfors: Finlands Byggnadsingenj\u00f6rsf\u00f6rbund rf.<\/p>\n

    Kylli\u00e4inen, M. och Hongisto, V. (2011). Akustisk utformning av byggnader: industrilokaler<\/em>. Helsingfors: Finlands Byggnadsingenj\u00f6rsf\u00f6rbund rf.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Mit\u00e4 \u00e4\u00e4ni on? Lyhyesti m\u00e4\u00e4riteltyn\u00e4 \u00e4\u00e4ni on v\u00e4liaineessa etenev\u00e4\u00e4 v\u00e4r\u00e4htely\u00e4, joka saa aikaan kuulohavainnon. Se on mekaanista aaltoliikett\u00e4, joka ei etene tyhji\u00f6ss\u00e4, vaan tarvitsee aina v\u00e4liaineen. V\u00e4liaine voi olla miss\u00e4 tahansa olomuodossa, kuten kaasuna, nesteen\u00e4 tai kiinte\u00e4n\u00e4 aineena. Ilmassa ja nesteiss\u00e4 etenev\u00e4 \u00e4\u00e4ni on pitkitt\u00e4ist\u00e4 aaltoliikett\u00e4. Kiinte\u00e4ss\u00e4 aineessa \u00e4\u00e4ni voi edet\u00e4 my\u00f6s poikittaisena aaltoliikkeen\u00e4. \u00c4\u00e4ni […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1164,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_improvement_type_select":"improve_an_existing","_thumb_yes_seoaic":false,"_frame_yes_seoaic":false,"seoaic_generate_description":"","seoaic_improve_instructions_prompt":"","seoaic_rollback_content_improvement":"","seoaic_idea_thumbnail_generator":"","thumbnail_generated":false,"thumbnail_generate_prompt":"","seoaic_article_description":"","seoaic_article_subtitles":[],"footnotes":""},"categories":[38],"tags":[48,49],"class_list":["post-1160","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-artikkelit","tag-akustiikka","tag-artikkeli"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/intoconcept.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1160","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/intoconcept.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/intoconcept.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/intoconcept.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/intoconcept.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1160"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/intoconcept.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1160\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/intoconcept.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1164"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/intoconcept.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1160"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/intoconcept.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1160"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/intoconcept.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1160"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}