V\u00e5gl\u00e4ngd
\nAvst\u00e5ndet mellan de tv\u00e5 topparna i en ljudv\u00e5g. V\u00e5gl\u00e4ngden f\u00f6r h\u00f6rbara ljud \u00e4r ca 20 mm - 20 m.<\/p>\n
Absorberande
\nDet \u00e4mne i vilket ljud absorberas.<\/p>\n
Absorboida
\nAtt suga in, att binda. Ett akustiskt material absorberar t.ex. ljud f\u00f6r att d\u00e4mpa det.<\/p>\n
Absorption
\nLjudabsorption i \u00e4mnet.<\/p>\n
Absorptionsomr\u00e5de Absorptionskoefficient, absorptionsgrad Absorptionsklass Akustik Amplitud Artikuleringsindex (AI) Artikulationsklass (AC) Desibeli Reflektion Por\u00f6sa d\u00e4mpare Akustik i rummet Efterklangstid Buller Taluppfattbarhet Index f\u00f6r \u00f6verf\u00f6ring av tal (STI) Akustik i byggnader Resonans Hallens akustik Frekvens eller frekvens Bakgrundsljud T\u00e4rykaiku Ljudisolering Ljudtryck Ljudd\u00e4mpning eller ljudabsorption Ljudd\u00e4mpningsklass Volym (Lp) Ljud <\/p>\n K\u00e4llor:<\/p>\n https:\/\/www.ecophon.com\/fi\/akustiikkaratkaisut\/akustiikan_tietopankki\/<\/a><\/p>\n https:\/\/www.akukon.fi\/fi\/Akustiikka?gclid=CjwKCAjw8O7bBRB0EiwAfbrTh2G6XI_p6QuPp-mPhC0WcDI1s0UbS7azhGb5kt35406UGpYkj-o5bBoCXaIQAvD_BwE<\/a><\/p>\n https:\/\/www.kotiakustiikka.fi\/huoneakustiikka.html<\/a><\/p>\n https:\/\/fi.wikipedia.org\/wiki\/%C3%84%C3%A4ni<\/a><\/p>\n http:\/\/www.cs.tut.fi\/sgn\/arg\/akusem\/akuintro.pdf<\/a><\/p>\n
\nGenom att k\u00e4nna till absorptionsytan och rummets volym kan det ungef\u00e4rliga v\u00e4rdet p\u00e5 efterklangstiden ber\u00e4knas. F\u00f6r ett stycke eller en yta absorptionsomr\u00e5de<\/em> ber\u00e4knas som ytarean g\u00e5nger absorptionskoefficienten.<\/p>\n
\nEtt materials f\u00f6rm\u00e5ga att absorbera ljud. Absorptionskoefficienten kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att ber\u00e4kna efterklangstider. Ett material som absorberar ljud v\u00e4l har en absorptionskoefficient som \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n 0,8.<\/p>\n
\nLjudabsorberande paneler eller skivor klassificeras i absorptionsklasserna A-E enligt EN ISO 11654. D\u00e4mpningen m\u00e4ts vid frekvenser mellan 200 och 5000 Hz.<\/p>\n
\nEn gren av fysiken som studerar ljud. Ljudvetenskapen omfattar alla de fysikaliska fenomen som m\u00e4nniskan uppfattar genom sin h\u00f6rsel.<\/p>\n
\nH\u00f6gsta ljudtryck i en ljudv\u00e5g.<\/p>\n
\nEn akustisk indikator p\u00e5 taluppfattbarhet.<\/p>\n
\nDen akustiska avskildheten mellan arbetsstationer i \u00f6ppna kontorslandskap uttrycks i termer av artikulationsklass (AC). Ju h\u00f6gre AC-v\u00e4rde, desto b\u00e4ttre insynsskydd uppn\u00e5s i den \u00f6ppna planl\u00f6sningen. F\u00f6r god avskildhet kr\u00e4vs ett AC-v\u00e4rde p\u00e5 minst 180.<\/p>\n
\nEn enhet f\u00f6r ljudtrycksniv\u00e5.<\/p>\n
\nRiktnings\u00e4ndringen av en ljudv\u00e5g eller v\u00e5gfront n\u00e4r den n\u00e5r ett gr\u00e4nssnitt.<\/p>\n
\nExempel p\u00e5 por\u00f6sa absorbenter \u00e4r produkter tillverkade av mineralull, skum och tyger. En por\u00f6s absorbent har en yta genom vilken ljudv\u00e5gor passerar.<\/p>\n
\nLjudets beteende i ett rum. Ett viktigt m\u00e5tt p\u00e5 rumsakustiken \u00e4r efterklangstiden, som beskriver ekot i ett rum.<\/p>\n
\nEfterklangstid \u00e4r en m\u00e5ttenhet f\u00f6r efterklang och effektiviteten i ljudd\u00e4mpningen. Efterklangstiden \u00e4r den tid det tar f\u00f6r ljudtrycksniv\u00e5n att sjunka till 60 dB.<\/p>\n
\nOv\u00e4lkommet, st\u00f6rande ljud. Ett subjektivt begrepp.<\/p>\n
\nTaluppfattbarheten beror p\u00e5 bakgrundsljudniv\u00e5n, rummets efterklangstid och rummets form.<\/p>\n
\nTaluppfattbarhetsindex \u00e4r ett m\u00e5tt p\u00e5 uppfattbarheten av det tal som \u00f6verf\u00f6rs. Det \u00e4r allm\u00e4nt till\u00e4mpligt f\u00f6r att m\u00e4ta inverkan av olika akustiska milj\u00f6er, \u00f6verf\u00f6ringskanaler och st\u00f6rningar.<\/p>\n
\nLjudbeteende i byggnader. Byggnadsakustik handlar ofta om \u00f6verf\u00f6ring av ljud fr\u00e5n ett utrymme till ett annat, dvs. ljudisolering.<\/p>\n
\nDetta orsakas av att ljudet reflekteras mellan tv\u00e5 motst\u00e5ende v\u00e4ggar. Resonanser uppst\u00e5r i rummets l\u00e4ngd, bredd och h\u00f6jd, dvs. mellan gavlarna, mellan sidov\u00e4ggarna och mellan golv och tak.<\/p>\n
\nAkustik i stora utrymmen som t.ex. konserthallar<\/p>\n
\nEn enhet f\u00f6r vibrationer, och d\u00e4rmed f\u00f6r ljudfrekvens, som anger antalet vibrationer per sekund. Frekvensenheten \u00e4r hertz (Hz). Ju h\u00f6gre tal, desto h\u00f6gre tonh\u00f6jd, och ju l\u00e4gre tal, desto l\u00e4gre tonh\u00f6jd (diskant - bas). Det m\u00e4nskliga \u00f6rat h\u00f6r ljud med frekvenser i intervallet 20 till 20.000 Hz. Frekvensen f\u00f6r ett spr\u00e5kljud ligger mellan 125 och 8000 Hz.<\/p>\n
\nEtt st\u00f6rande, icke-informativt ljud, t.ex. fr\u00e5n luftkonditioneringsutrustning i ett rum. H\u00f6ga bakgrundsbullerniv\u00e5er kan orsaka negativa l\u00e5ngtidseffekter som tr\u00f6tthet, illam\u00e5ende och minskad effektivitet och produktivitet.<\/p>\n
\nSnabbt upprepat ekoljud. Uppst\u00e5r n\u00e4r en ljudv\u00e5g fortplantar sig mellan motst\u00e5ende v\u00e4ggar.<\/p>\n
\nEn konstruktions f\u00f6rm\u00e5ga att hindra ljud fr\u00e5n att passera fr\u00e5n ett tillst\u00e5nd till ett annat eller genom konstruktionen.<\/p>\n
\nDen variation i lufttrycket som skapas av ljudv\u00e5gor kallas ljudtryck (Lp). Enheten f\u00f6r ljudtrycksniv\u00e5n \u00e4r decibel (dB). Den l\u00e4gsta ljudtrycksniv\u00e5n som vi kan uppfatta \u00e4r h\u00f6rtr\u00f6skeln (0 dB). H\u00f6ga ljud \u00f6verskrider sm\u00e4rttr\u00f6skeln och orsakar sm\u00e4rta (ca 120 dB).<\/p>\n
\nLjudabsorption inneb\u00e4r att ljudenergi omvandlas till en annan form av energi (vanligtvis v\u00e4rme) n\u00e4r ljudet f\u00e4rdas genom ett medium. Ljudabsorbenter \u00e4r material och strukturer som har f\u00f6rm\u00e5gan att omvandla ljudv\u00e5gornas kinetiska energi till en annan form av energi. De f\u00f6rb\u00e4ttrar akustiken i ett rum genom att eliminera reflektionerna av ljudv\u00e5gor. Ljudniv\u00e5n s\u00e4nks och efterklangstiden f\u00f6rkortas.<\/p>\n
\nLjudabsorberande paneler klassificeras i absorptionsklasserna A-E enligt EN ISO 11654. M\u00e4tningen utf\u00f6rs vid frekvenser mellan 200 och 5000 Hz. Produkter i klass A har den b\u00e4sta d\u00e4mpningsprestandan.<\/p>\n
\nEn synonym f\u00f6r ljudtrycksniv\u00e5. Enheten \u00e4r decibel (dB). M\u00e4ts vid olika ljudfrekvenser.<\/p>\n
\nEn vibration som fortplantar sig i mediet och som ger upphov till en h\u00f6rselupplevelse.<\/p>\n