Kan du berätta lite om dig själv och din bakgrund inom design?
Mitt namn är Christiaan Fokkema och jag är arkitekt och delägare i Nederländerna Nya -på planeringsavdelningen. Vi är specialiserade på inredningsarkitektur, men vi brukar säga att vi gör allt utom nybyggnation. Det innebär att vi inte bara är inredningsarkitekter utan även utför större renoveringar, ombyggnationer och allt däremellan.
Min roll på kontoret är att ansvara för den kreativa helheten. Jag är involverad i varje projekt och hjälper till att sätta den övergripande riktningen för kontoret. För närvarande arbetar cirka 17 personer på vårt kontor.
Christiaan Fokkema, arkitekt och delägare i designbyrån Hollandse Nieuwe
Vilken typ av projekt genomförs normalt i ert land och vilken typ av projekt planerar ni?
I Nederländerna drivs byggsektorn i allt högre grad av hållbarhet, cirkulär ekonomi och innovativa bostäder, som svar på behovet av effektiva och hållbara stadsmiljöer. Som byrå fokuserar vi starkt på hållbara inredningsprojekt som bygger på den cirkulära ekonomin.
Den cirkulära ekonomin är en mycket stark trend i Nederländerna, där landet är ett av de ledande i Europa. Som inredningsbyrå tenderar vi att specialisera oss på interiörer med inriktning på cirkulär ekonomi, till exempel utrymmen som byggts med upp till 80% återvunnet eller rivet material. Vi arbetar aktivt med att utveckla detta, och det finns också ett växande intresse från våra kunder.
Cirka 70 % av våra projekt är kontorsprojekt. Resterande 30 % utgörs av utbildningsinstitutioner och offentliga byggnader, till exempel statliga och kommunala byggnader.
Hur har arbets- och utbildningsmiljöerna utvecklats under de senaste 10 åren?
Före 2020 kommer de flesta kontors- och utbildningsmiljöer att övergå till aktivitetsbaserat arbete på flera platser. Många företag hade redan renoverat sina lokaler en eller två gånger för detta ändamål. Innovationen var dock liten. Det pratades mycket om flexibilitet, men det var få som verkligen förstod vad det innebar.
Sedan kom covid-19. Under 2021 och 2022 fokuserade många arbetsgivare på att få folk tillbaka till kontoret. Tanken var att “klubbhus”, barer och välfärdstjänster skulle locka till sig framför allt unga människor. Men detta fungerade inte. Människor vill fortfarande arbeta hemifrån en eller två dagar i veckan.
I Nederländerna är pendlingsavstånden korta, vilket gör att situationen skiljer sig något från många andra länder. Beläggningsgraden på kontoren är dock fortfarande mycket låg. Den genomsnittliga beläggningsgraden för stora kunder är endast 30-40 % per vecka, med tisdagar och torsdagar som de absolut mest hektiska. Beläggningen har ökat något under de senaste åren, men inte nämnvärt.
Hur har detta påverkat kontorsutformningen?
Kunderna kommer ofta till oss för att de inte vet vad de ska göra med en låg beläggningsgrad. På papperet kan utrymmesbehovet halveras, men beslutet är inte lätt att fatta.
Många av våra projekt fokuserar på att minska utrymmet men förbättra kvaliteten. Det innebär färre arbetsstationer och fler mötes-, samarbets- och kreativa utrymmen. Det finns också ett starkt fokus på akustik och neurodiversitet. Vissa människor fungerar bra med bakgrundsljud, medan andra behöver fullständig tystnad. Att ta hänsyn till mångfald och inkludering har blivit ett viktigt tema under de senaste åren.
Hur viktigt är hållbarhet och miljöansvar i ditt arbete?
Hållbarhet är mycket viktigt för oss som företag. Vi har haft ett starkt internt intresse och en stark ansvarskänsla i mer än tio år. Ett exempel är Greenpeace-kontoret som vi byggde i Nederländerna med hjälp av återvunnet material i en helt cirkulär ekonomi.
Ur kundernas synvinkel varierar situationen. Företagskunder har ofta höga hållbarhetskrav, men dessa är ofta ganska allmänna och fokuserar på frågor som energi- och vattenförbrukning. Många kunder förstår inte riktigt hur hållbarhet kan omsättas i praktiken. Vi försöker utbilda dem genom att till exempel visa dem koldioxidavtrycket från deras materialval. Generellt sett är kunderna mer villiga att göra bättre val när effekterna blir påtagliga.
Regeringen och den offentliga sektorn spelar en mycket viktig roll i Nederländerna. Regeringsbyggnader måste uppfylla minst energiklass B, vilket har lett till omfattande renoveringar. Den offentliga sektorn sätter höga standarder och övervakar dem aktivt, vilket driver hela marknaden och stimulerar innovation.
Vilket har varit det mest meningsfulla projektet för dig?
Det mest relevanta projektet för mig är ett pågående regeringsprojekt som har planerats men ännu inte slutförts. Det är det största projekt jag har varit involverad i och det är cirka 55.000 kvadratmeter stort. Det är också mycket inriktat på cirkulär ekonomi. Vi designade byggnaden nästan helt och hållet av material som fanns på plats eller som hämtades från andra platser. Detta tvingade oss att tänka på ett helt nytt sätt. Istället för att först bestämma oss för vad vi ville ha och sedan skaffa material, började vi med det vi redan hade. Processen var utmanande men oerhört givande.
Hur tror du att arbets- och utbildningsmiljöerna kommer att utvecklas i framtiden?
Jag tror att vi i framtiden kommer att bygga färre nya byggnader. Människor kommer att fortsätta att ha hybridjobb och välja det arbetssätt som passar dem bäst. Befintliga byggnader kommer att bli viktigare och det kommer att rivas mindre, även 1950- och 1960-talsbyggnader kommer att värderas högre.
Som ett resultat av detta kommer kvaliteten på utrymmena att förbättras: hållbarhet, energieffektivitet och estetik kommer att förbättras. Mångfald och inkludering är fortfarande viktiga teman, särskilt i Västeuropa.
Jag är ingen stark anhängare av helt digitaliserade utrymmen som virtuella kontor. Fysiska utrymmen är fortfarande mycket viktiga. Vi befinner oss i en övergångsperiod när det gäller inlärningsmiljöer. Skolorna experimenterar med nya modeller och tekniker, och det kommer att ta tid innan denna utveckling slår rot.
Vilken roll kommer AI och teknik att spela i framtidens design?
Jag har följt utvecklingen av AI på nära håll under de senaste två åren och jag har blivit ganska besviken. Det fanns mycket optimism i början, men jag ser ännu inga stora användningsområden eller lösningar som förändrar världen. AI kan göra vissa uppgifter snabbare och enklare, men dess inverkan på verklig innovation är än så länge begränsad.
AI kan hjälpa till att producera idéer snabbare, men jag är inte övertygad om dess förmåga att förbättra kvaliteten. Vissa kunder kan acceptera AI-genererade lösningar, vilket tvingar arkitekterna att fokusera mer på mänsklig kvalitet och kreativitet. Jag tror inte att AI kommer att förändra byggnader nämnvärt inom den närmaste framtiden. Människor kommer inte att förändras snabbt, och fysiska, mänskliga utrymmen kommer att förbli viktiga.
Vi publicerar nya delar av intervjuserien INTO Design Stories varje månad. Prenumerera på vårt nyhetsbrev, för att få information om kommande intervjuer så snart de publiceras, direkt till din e-postinkorg.
