Vad är ljud?
Kort definierat är ljud en vibration som fortplantar sig genom ett medium och som ger upphov till en hörselupplevelse. Det är en mekanisk vågrörelse som inte fortplantar sig i vakuum, utan alltid behöver ett medium. Mediet kan vara av vilken form som helst, t.ex. gas, vätska eller fast ämne. Ljud som fortplantar sig i luft och vätskor är en longitudinell vågrörelse. I fasta material kan ljudet också färdas som en transversell vågrörelse.
Ljud kan uppfattas som en taktil känsla, en hörselförnimmelse eller genom mätning.
Det mänskliga hörselområdet är som bäst mellan 16 och 20 000 Hz. Ljud under denna gräns kallas infraljud och ljud över denna gräns kallas ultraljud.
Det mänskliga örat är som känsligast i frekvensområdet 20 Hz till 20 kHz, där till exempel många varnings- och alarmljud förekommer. Detta frekvensområde, som är det mest optimala för människans hörsel, kallas för prekänslighetsområdet. Genom att betona prekänslighetsområdet och ta bort distraktioner förbättras talets tydlighet och hörseln av önskade ljud.
Akustik i rummet
Ljudisolering avser konstruktioners förmåga att förhindra överföring av ljud från ett utrymme till ett annat eller att förhindra att ljud passerar genom en konstruktion.
Det finns ofta en del problem med rumsakustiken, här är de vanligaste:
- Ljudet färdas från rum till rum direkt genom väggen
- Ljudledande tak- och golvelement i rummet
- Ventilationskanalerna och fönstren i rummet möjliggör direkt överföring av ljud
- Skarvar i väggar och golv gör att ljud kan läcka från ett rum till ett annat
Funktionell och praktisk rumsplanering hjälper till att lösa problem med rumsakustiken: hur arbetsstationerna ska placeras och vilka akustiska element som ska användas.
Ljuddämpning/absorption
Dämpning av rumsytor avser förmågan hos material i ett rum att absorbera ljudenergi och därmed dämpa ljudnivån.
Absorberande ytor är tak, väggar, golv, stoppade möbler, gardiner m.m. Ljudvågor absorberas också av personer som befinner sig i rummet. De viktigaste ytorna som bidrar till dämpningen är taket och väggarna.
Mattor påverkar främst ljudet av fotsteg.
Reverberation
Efterklang eller eko beskriver det intryck som skapas av ljud i ett rum. När det finns mycket reflekterat ljud i ett rum är det ett ekande rum. Hårda ytor reflekterar ljud och orsakar eko, medan ljudabsorberande material minskar det och gör att rummet känns mer behagligt. Rummets form har också betydelse för resonansen.
Efterklangstid är en måttenhet för efterklang och effektiviteten i ljuddämpningen. Efterklangstiden är den tid det tar för ljudtrycksnivån att sjunka till 60 dB.
När ljudvågor träffar rummets avgränsningar (tak, golv, väggar) absorberas en del av ljudenergin av materialet, en del passerar genom materialet och en del reflekteras och sprids i rummet enligt figuren ovan.
Desibelit
Ljudtryck skapas när ljudvågor orsakar förändringar i lufttrycket i luften. Det lägsta hörbara ljudtrycket kallas för hörtröskeln och det högsta hörbara ljudtrycket kallas för smärttröskeln.
Ljudtryck beskrivs med hjälp av en logaritmisk skala, uttryckt i decibel (dB). Den lägsta hörbara nivån är 0 dB och den högsta nivån är ca 120 dB.
Ljuddämpningsindex Rw
Ljuddämpningsindex uttrycks i decibel (dB) och kan endast beräknas för ett enda material eller en enda komponent, inte t.ex. för ett helt rum. Detta är en laboratoriemätning, där man använder information om testrummens relativa storlek, efterklangstiden i mottagarrummet, den kända ljudnivån och storleken på teststycket för att ge den mest exakta siffran.
Som ett grovt exempel kan man mäta ljuddämpningsindexet för en dörr genom att spela musik via en högtalare i rummet och sedan mäta ljudtrycksnivån (dB) som kommer in genom dörren. När du korrelerar informationen om efterklangstiden, musikens ljudtrycksnivå och andra variabler får du en ganska exakt bild av ljuddämpningsindexet.
Ljuddämpningsindex R'w
Ljuddämpningsindex R'w är en fältmätning som försöker mäta ljuddämpningsindexet för ett material i en faktisk, färdig struktur eller ett utrymme (t.ex. väggar mellan två kontorsrum). Den kan inte ta hänsyn till resultaten av alternativa ljudöverföringsvägar (t.ex. ljudläckage vid fogar) och därför ger denna mätmetod vanligtvis ett lägre resultat än det laboratorieberäknade värdet.
Talöverföringsindex STI
Taluppfattbarhetsindex är ett mått på uppfattbarheten av det tal som överförs. Det är allmänt tillämpligt för att mäta inverkan av olika akustiska miljöer, överföringskanaler och störningar.
Speech Transfer Index (STI) är en metod för att mäta taluppfattbarheten. STI mäter rummets egenskaper (akustisk utrustning, akustiska paneler, matta etc.) och anger kanalens förmåga att överföra ljud.
Vid utformning av telefonkiosker och andra tysta stödutrymmen som konferens- och mötesrum är det alltid värt att titta på utrymmets talöverföringsindex. Detta säger ofta mer om ljudmiljön i ett utrymme än enskilda ljuddämpningsvärden (decibel).
Vid mätning av talöverföringsindex i modulära konferensrum och telefonkiosker är målvärdet ”lågt”. Ett lågt värde innebär att taluppfattbarheten utanför rummet också är låg, vilket innebär att privata samtal och förhandlingar kan föras utan att man behöver oroa sig för att personen utanför rummet ska förstå vad som sägs.
STI-värde = STI-värde
Kvalitet enligt IEC 60268-16 = Kvalitet enligt IEC 60268-16 standardskala
Intelligens av stavelser i % = Intelligens av stavelser %
Ordens begriplighet i % = Ordens begriplighet %
Meningarnas begriplighet i % = Meningarnas begriplighet %
Källor:
https://www.ecophon.com/fi/akustiikkaratkaisut/akustiikan_tietopankki/
https://www.kotiakustiikka.fi/huoneakustiikka.html
https://fi.wikipedia.org/wiki/%C3%84%C3%A4ni
http://www.cs.tut.fi/sgn/arg/akusem/akuintro.pdf
http://www2.siba.fi/akustiikka/index.php?id=8&la=fi
Kylliäinen, M. och Hongisto, V. (2007). Akustisk utformning av byggnader. Helsingfors: Finlands Byggnadsingenjörsförbund rf.
Kylliäinen, M. och Hongisto, V. (2011). Akustisk utformning av byggnader: industrilokaler. Helsingfors: Finlands Byggnadsingenjörsförbund rf.
