Kan du kortfattat presentera dig själv och din bakgrund som designer?
Jag heter Kristiina Kaitala och är inredningsarkitekt och en av Kakadu av aktieägarna. Jag utexaminerades från Lahti Institute of Design 2006. Efter det arbetade jag för företaget i flera år och blev senare delägare i Kakadu.
Jag har haft ett intresse för design sedan jag var liten. Jag har alltid velat göra något visuellt och arbeta med människor, även om jag då inte visste att det fanns ett sådant område. Det var först senare som jag insåg att de här sakerna kunde förenas i ett yrke.
Under de senaste åren har betydelsen av arbete och systemtänkande blivit ännu viktigare. Särskilt vår ansvarsfulla roll och en bredare förståelse för hur miljöskadligt byggande är har förändrat mitt eget tänkande mycket.
Vilken typ av team arbetar du i och hur gör du många designers på ditt kontor?
På Kakatu arbetar elva inredningsarkitekter, varav tre är delägare. Vi har också tre grafiska formgivare. Även de biträdande juristerna är i hög grad involverade i kund- och projektarbetet, där rollerna fördelas utifrån kompetens, intresse och typ av projekt.
Vilken typ av projekt arbetar du med?
Vi erbjuder strategisk planering av fastighetsutrymme och identitet, arbetsplatsdesign, restaurang- och bostadsdesign med mera. Bland våra kunder finns privata aktörer, den offentliga sektorn och till exempel Utrikesdepartementet för olika representationer. Under de senaste åren har vi också utökat våra tjänster till att omfatta inlärningsmiljöer som skolor och förskolor.
Du arbetar också med fastighetsutveckling, hur ser du på framtiden för de tomma historiska fastigheterna i centrala Helsingfors?
Det är en stor fråga, och jag tror inte att jag kan besvara den helt och hållet som inredningsarkitekt. Att utnyttja det befintliga byggnadsbeståndet är helt avgörande - oavsett om det ligger i centrala Helsingfors eller inte. I stället för att bygga nytt bör vi i första hand utforska möjligheterna att använda befintliga tomma byggnader på nya sätt och fördjupa vår förståelse för ändrad användning. Om en byggnad inte är skadlig för hälsan, men man beslutar att riva den främst av estetiska skäl, borde väl en bredare grupp av experter ta en paus och ompröva beslutet.
Som designers är det vårt ansvar att tala om den byggda miljön med respekt. Vi ska lyfta fram byggnadernas värde och historia, inte förminska dem. En väldesignad och välargumenterad helhet gör en byggnad attraktiv utan att man behöver klistra något konstgjort på den.
Hur tycker du att arbetsplatserna i Finland har utvecklats under de senaste 10 åren?
Arbetsmiljöerna har förändrats mycket. Framför allt har det skett en förskjutning från varumärkesdriven rumsdesign till ett starkare stöd för organisationskultur och affärsverksamhet. Inredningsarkitektens roll som expert är bredare: att samla in data, ta hänsyn till sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter samt fastighetsägarens och hyresgästens verksamhet, och använda detta för att utveckla funktionella rumskoncept i samarbete med resten av den multidisciplinära projektorganisationen.
Arbetsmiljöerna har också blivit mindre och mer anpassade för att stödja hybridarbete. Det är dock viktigt att förstå att utrymmena bara är en del av helheten. Lika viktigt är hur användarna interagerar med lokalerna, hur de får stöd i att anpassa sig till det nya gränssnittet och vilka spelregler som stödjer den dagliga driften av organisationen - och vem som ansvarar för att upprätthålla dem?
Hur ser du på utvecklingen av distansarbetskulturen och hur avspeglas den i ditt designarbete?
Distansarbete är här för att stanna, men balans är nyckeln även här. Att arbeta ensam på distans undergräver ofta gemenskapen, det individuella välbefinnandet och till och med kvaliteten på arbetet - det är tydligt för alla. Välbefinnande kommer från meningsfulla relationer med världen omkring oss, och väldesignade utrymmen bidrar till detta tänkande.
Att arbeta ansikte mot ansikte är fortfarande mycket viktigt, särskilt när man löser komplexa problem tillsammans. Att vara närvarande ger också mening åt det vi gör och förstärker känslan av att vara en del av ett större sammanhang. Och naturligtvis förstår vi alla fördelarna med att arbeta på distans. Så båda behövs.
I designarbetet avspeglas denna kultur och detta synsätt i konkreta krav på t.ex. akustik, ljudisolering, belysning, ergonomi och teknik. Utrymmena måste stödja både fysisk och digital interaktion med hög kvalitet.
Grundläggande mänskliga behov har inte förändrats - jag skulle fortsätta att förlita mig på hög kvalitet på material, funktionalitet och övergripande estetik i utrymmen, oavsett vilken riktning distansarbetskulturen tar.
Vilken roll spelar hållbarhet och miljöansvar i ditt arbete?
Ansvar är en stor del av allt vi gör: det handlar också om att vara medveten om sina handlingar och deras inverkan. Hållbarhet börjar med ett tankesätt och återspeglas i all vår planering. Jag ser det som särskilt viktigt att planeringen sker på ett systematiskt och holistiskt sätt och med en medvetenhet om planetära gränser.
I byggprojekt är arbetet fortfarande ofta alltför uppdelat, medan de bästa resultaten i själva verket uppnås genom samarbete mellan olika sektorer för att nå ett gemensamt mål. Vi bör bli bättre på att förstå helheten och fatta beslut utifrån den, inte bara optimera enskilda områden.
Miljöfrågorna blir också allt viktigare för kunder och slutanvändare, men är inte alltid självklara. Då är det vår uppgift att styra debatten i rätt riktning. Allt behöver inte monteras ned och ofta behöver ingenting göras i lokalerna! Befintliga lösningar är ofta fullt användbara och dessutom mer estetiskt tilltalande och hållbara än nya. Det är därför värt att fokusera på sådant som verkligen betyder något för användarna och byggnaden i sig.
Vad har varit ett meningsfullt projekt som du har varit involverad i?
För mig handlar relevans inte om det enskilda projektet, utan om hur vi kan lösa kundens utmaningar och leverera långsiktigt värde till kunden, brukarna, ägaren och gården som helhet. För varje projekt definieras målen tillsammans med kunden. De vägleder arbetet från början till slut. Designerns roll är inte bara att utföra, utan också att verkligen påverka resultatet genom ett aktivt samspel med intressenterna.
Ett exempel är kontorsbyggnaden Walli i Keilaniemi i Esbo. Byggnaden, som färdigställdes 1987 och moderniserades 2011, är en samhällsbaserad fleranvändaranläggning vars visuella identitet och rumsliga sammanhang vi utvecklade från byggnadens egna utgångspunkter.
Projektets visuella identitet skapades i samarbete med kunden, baserat på byggnadens arkitektur och de befintliga materialen och atmosfären. Den förnyade looken införlivades i det grafiska materialet, lobbyerna och skyltlösningarna.
Projektet fungerar som ett exempel på hur en befintlig fastighet kan utvecklas för att lyfta fram dess styrkor.
Vilka är de ledande trenderna inom arbetsplatsdesign i Finland?
Jag gillar inte riktigt trendtänkande, såvida man inte talar om megatrender. Det viktiga är i vilken riktning man är på väg. Jag skulle vilja bidra till och se mer långlivad och hållbar design, där byggnader och utrymmen utformas med så hög kvalitet att de inte behöver ändras hela tiden. Utrymmen används för sina kvaliteter och sin attraktionskraft, inte för att de alltid förändras för att passa en trend.
Vad är viktigt för dig när du väljer leverantörer och material?
Vi värdesätter leverantörer som har samlat sina egna erbjudanden i ett högkvalitativt och hållbart paket. Allt behöver inte vara möjligt och man behöver inte alltid producera något nytt. Det är viktigare att utveckla befintliga produkter, att fokusera på kvalitet, användbarhet och livslängd samt att ta hänsyn till faktorer som lokalitet och materialens ursprung.
Hur tror du att arbetsmiljöer och deras utformning kommer att utvecklas i framtiden?
Vi arbetar själva för att komma bort från kortsiktigt tänkande i vår bransch i allmänhet. Byggnader har en lång livscykel och ska kunna användas av flera olika användare utan ständiga rivningar och ombyggnader. Anläggningar bör vara så väl utformade att de kan användas för en mängd olika behov utan större förändringar under flera decennier.
AI kan vara ett mycket användbart verktyg, särskilt för att effektivisera processer och hantera data. När det gäller designarbete är det största värdet att det frigör tid för högkvalitativt samarbete. Vår roll är dock alltid att säkerställa att slutresultatet är korrekt: AI kan påskynda arbetet, men ansvaret för innehållet och genomförbarheten ligger kvar hos designern.
Vi lanserar nya delar från serien med intervjuer med designer månadsvis. Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att få framtida intervjuer direkt till din inkorg så snart de publiceras!
